my very own

Ja då sitter man här igen. I sängen med datorn i knäet. Fick en sådan plöslig längtan efter att skriva något så då passar väl det här utmärkt.

Har tänt två ljus här i rummet. Få saker sprider lugn så bra som levande ljus. Hela jag fylls av lugn och en brinnande längtan efter att göra något kreativt. Jag fylls av juliga känslor och minnen. Jag älskar levande ljus och ett höstruskigt väder där utanför fönsterrutan. Att sitta inomhus och titta ut, det är det bästa.

Samtidigt som jag känner mig rofylld så är jag orolig. Jag vet inte vart mitt liv är påväg, vart jag är påväg. Vad ska pluggas? När ska det pluggas? Hur ska jag kunna motivera mig till att plugga igen? Jag blir helt slut inombords bara genom att tänka på att sitta med en bok och känna stressen och ångesten över att aldrig känna sig färdig, att aldrig känna att man kommer klara av ett prov galant. Att inte ens kunna känna lättnaden efter ett avklarat test för att man redan har ångest över nästa. Hur ska jag orka med det igen?

Just nu vet jag inte. Jag försöker att inte tänka på det, men det är svårt. Jag kan aldrig helt släppa tankarna, för jag vet att jag måste tillbaka till skolan snart. Tiden går alldeles för snabbt, jag hinner inte med.